Bereichsbild

Gomez

 

Sprechstunde:

gegenwärtig nicht am Romanischen Seminar tätig 

 

Elvira Gómez-Hernández

Prüfungsberechtigung


 

Lehrveranstaltungen


siehe LSF

Vita


Akademische Qualifikation

1992-1996: Romanistik- und Hispanistikstudium an der Universität Salamanca. Abschluss mit Licenciatura.

1997-2001: Spanischlehrerin an mehreren privaten Sprachschulen in Berlin (Berliner Fremdsprachencenter, Institut für Interkulturelle Kommunikation). Dozentin für Spanisch in den Volkshochschulen Berlin-Tiergarten und -Mitte.

Seit 2001: Tätigkeit als freiberufliche Übersetzerin.

2005-2006: Aufenthalt in Paris, Arbeit dort u.a. am Institut de Formation en Langues Vivantes

2006-2010: Lehrbeauftragte am Zentralen Sprachlabor der Universität Heidelberg.

Seit 2007: Lektorin bzw. Akademische Mitarbeiterin für Spanisch am Romanischen Seminar der Universität Heidelberg
Fortbildungen für Spanisch als Fremdsprache (ELE)

Fortbildungen für Spanisch als Fremdsprache

2000: La enseñanza del español como lengua extranjera“ an der Universidad Internacional Menéndez Pelayo, Santander (Spanien)

2004: “La integración del componente cultural en los métodos de ELE”. Organisiert von Cople Berlín e.V. und Editorial Edelsa.

2009: Teilnahme an einer Fortbildung für ELE „VI encuentro práctico de profesores de español en Alemania“ an der Universität Würzburg. Organisiert von International House und Difusión, Centro de Investigación y Publicaciones de Idiomas S.L.

Forschungsschwerpunkte


 

Aktuelle Projekte


 

Funktionen an der Universität


Akademische Mitarbeiterin, Sprachpraxis Spanisch

Publikationen


Übersetzungen (Auswahl):

Monographien

Gerhard Poppenberg: Psique y Alegoría. Estudio del auto sacramental español desde sus comienzos hasta Calderón, Kassel: Reichenberger 2009 (381 pp.)

Fernando Nina: Evidencia narrativa del instante. Análisis crítico del instante en la novela de Robert Musil „El hombre sin atributos“ (im Druck für 2010, 150 pp.)

Artikel

  1. Buschmann, Albrecht: “Un alemán afrancesado: Hans Magnus Enzensberger”, en: Quimera – Revista de Literatura 221 (2002), pp. 58-62.
  2. Ehrlicher, Hanno  “Fin sin final. Sobre la inconclusión del Quijote  de 1605” . En: Criticón 96 (2006), pp. 47-67.
  3. “Alemán, Cervantes y los continuadores. Conflictos de autoría y deseo mimético en la época de la imprenta”. En: Criticón,101/2007, pp. 151-175.
  4. Ette, Ottmar: "El Occidente revisitado. Max Aub: escribir (desde) el movimiento." En: Revista de Occidente 265 (junio 2003), pp. 9-24.
  5. "Nicolás Guillén: voz de la lírica – lírica de la voz." En: Cuadernos Americanos XVIII, 105 (mayo - junio 2004), pp. 23-56.
  6. "Con palabras del otro. La traducción literaria como reto de la crítica literaria." En: Vasos comunicantes 28 (primavera 2004), pp. 25-39.
  7. Koppenfels, Martin von: “Terminar – Abjurar. El último capítulo del Don Quijote”, en: Criticón,96/2006, pp. 69-85.
  8. “Cervantes y los renegados. Tráfico fronterizo narrativo en la Historia del cautivo (Don Quijote I, capítulos 39-41)” En: Iberoromania  66, 1, (2009), pp. 45–60
  9. Poppenberg, Gerhard: “Concepción inmaculada. La maravilla de la creación artística a partir de El santo rey don Fernando de Calderón.” En: Arellano, Ignacio / Reyre, Dominique (eds.): El mundo maravilloso de los autos de Calderón. Kassel – Edition Reichenberger 2007, pp. 163-177.

 

 

Verantwortlich: E-Mail
Letzte Änderung: 08.10.2018